Igår tog hotellchefen här på Sunwing med mig fotograf-David, fotograf-Eric och mig och sin tyska fruga Elisabeth på ett restaurangbesök i bergen.

Jag och Mr hotellchef.

Barnen och Nanok skulle med, men så tänkte vi att “nä, varför ska dom sitta där och lyssna på anekdoter på engelska och sen bli uttråkade och leva rövare.”

Så jag åkte SJÄLV! Supermegapopilyx för lilla mamma. Jag och Elisabet åkte en bil och männen den andra. Vi pratade om kvinnors och barns villkor här i Grekland. Själv kom hon från Heidelberg, men hade blivit kär i hotellchefen som sehr ung tjej och kommit tillbaka efter plugget och stannat…I 25 år!

Elisabet sa att kvinnorna i Grekland blir mer och mer oberoende av männen. Dom utbildar sig, tjänar pengar och klarar sig bra själv, men det sociala nätverket är väldigt stort och alla hjälper alla och familjen är fortfarande så otroligt viktig här i Grekland. Många företag är familjeföretag och alla hjälps åt i restaurangen eller i affären.

Som Ia, en tjej som jobbar i receptionen. Först jobbar hon här åtta timmar och sen tar hon bilen till familjens restaurang och jobbar hela kvällen.

David fotograf. Även kallad Peter pan.

Barnen är både överbeskyddade och fria. Dom får springa fritt omkring och  leka, men om dom blir förkylda då rivs himlen upp. Bebisar är överklädda i sockor, koftor och mössor. Låter lite som Sverige på 50-talet.

Hursomhelst så åt vi en fantastisk middag. Även om jag hade ätit allt förut så kändes varje tugga som en helt ny smak: Vildgurka och oliver i olja, grekisk sallad så len så len, dolmar, ostkaka, tzatsikin, perfekt salt, perfekt kyld, vitlöksstekta zuccinis, potatismos med vitlök, äggröra i grädde med ost, färska rödbetor med olivolja…och när jag precis trodde att jag skulle falla ihop på golvet och spricka kommer ägarinnan med den RIKTIGA maten. Fat fyllda med kyckling och lammkotletter i örtsmör och pommesfrittes.

Till efterrätt åt vi en gudomlig honung med vilda körsbär och honung med små skivor av vildpäron och ost.

Jag är fortfarande mätt och lycklig och inser att jag måste börja odla egna grönsaker i egen trädgård! Fy fasen vad mycket bättre ekologiskt solmoget smakar. Mot slutet av kvällen kom storherden som var ute och fuljagade kaniner. Han hade inte duschat på två år och hans hud som som sulor, men ändå lyckades han se ut som en grekisk övervintrad rockstar med sitt gråa hockefrissehår.

Och jes, vad skönt det var att sitta en hel kväll och bara njuta av maten och vinet utan att behöva säga, “Men sitt nu fint barn, annars blir det ingen glass”. Som att barnen skulle tycka att det var kul att sitta still på restaurang.

Det är klart dom inte tycker.

Nu drar vi vidare, lämnar Sunwing och luffar runt på Kreta en vecka! Häng med vetja!

Eric, en svensk Jesus i Grekland.

Ibland är man inte trött fast man borde. Ligger i hotellsängen och tänker på dom varma vindarna utanför fönstret. Hur ska man beskriva vindarna vid Medelhavet utan att låta som en klyscha? Att dom är som solvarma kattungar som stryker kring benen? Att vindarna är som den mjukaste sammeten som flätar kroppen?

Tack Poseidon för vindarna. häromdagen när det var 46 grader och vindstilla tog min hjärna och min kropp ordentlig semester, jag gick omkring som i ett töcken vid poolen. “Donk” så ramlade jag in i en solstol. “Plonk” så tappade jag vattenflaskan.

Våra kompisar i Sverige pep på om sina “24″ grader i undrande sms från Gotland. “Hur har ni det, hela Grekland brinner ju”?

Jo, tack vi har det bra här på Sun Ving. Barnen badar och äter glass och är med på mini-disco och träffar nya kompisar. Idag har jag shoppat en beachväska och en liten strandklänning.

Nanok af Isbjorn from the north.

Jag och Eric har legat vid poolen och dåsat och han har berättat om sina friidrottspolare Patrik Sjöberg och Sven Nylander. Ho, ho, vilka stories. Men allt är pleskiberat som tur är…

Sen kom Ossian och sa dagens roligaste kommentar, “Eric, du är fortfarande snygg, men du är fortfarande gammal.” Vilket är ganska sant. Fast 48 år är ju ingen ålder på en fotograf.

På väg till core-träningen i ny träningsbh!

Nanok ser ut som en annan brat i sin nya rosa skjorta och sina fejk Ray-Bans och det tycker jag är oerhört kul! Det är lite synd om han, “Jag svettas så mycket, jag är ju en isbjörn. En isbjörn gillar kyla”. (Nanok betyder isbjörn på grönländska). Så tar han son handduk och torkar bort svettpärlorna.

På strande och i poolen tar han rekordsnabba dopp så att det nästan inte märks, så är han tillbaka in i kylan.

Ilon gör sitt bästa för att tömma glassförråden på Kreta.

Annars kollar vi på shower på kvällarna, äter goda köttbitar och sular i oss en och annan tugga chocolate mousse. Igår gick jag på SATS här på Ving och shajt vilka usla magmuskler jag har! När ledaren sa att nu gör vi “halva cirkeln” och “hela cirkeln” så lyckades jag knappt med en yttepytte cirkel. Jag skyller på alla graviditeter.

Eric retade mig efteråt och sa att jag såg så rolig ut, “Det såg ut som att du kollade upp ibland och undrade vad alla andra håller på med.”

Men å andra sidan har jag aldrig påstått att jag är särskilt vidare bra på koordination.

Kan nästan hela Lollo och Bernie-låten nu (med rörelser) och kan inte låta bli att undra hur fasen reseledarna klarar av att gå omkring i björn- och giraffvaddutstyrsel när Sahara lurar runt kröken.

Ossian den lille och Eric den store på väg till kvällsdopp.

Saltvatten, kanske inte världens bästa hårfix.

Grekerna har långbyxor och låtsas som det regnar. Men det är väl som Christos säger, “Man vänjer sig vid värmen”.

Kanin eller isbjörn? Det är olika från dag till dag.

Nu ska jag krypa ner under svala lakan för i morgon är det utflykt som gäller. Ingen rast ingen ro. Minnen ska träs på pärlbans som smultron. I morgon kväll ska hotellchefen ta med oss på en äkta grekisk supersylta i bergen.

Yazzo! puss och kram!

40 grader på Kreta, spel och bok. from Ann Söderlund on Vimeo.

Jag har ätit en underbar frukost bestående av grekisk youghurt, honung, russin, en skiva mörkt bröd med ost och gurka och salt. Kaffe och juice. Nanok var med barnen och jag hade ett givande samtal med mina fotografkollegor om boken jag läser “Tätt intill dagarna” av Mustafa Can (mer om den sen) och om mentaliteten i Turkiet, kokböcker och hur dom rika bara blir rikare.

Sen gick jag ut i solen och tittade på termometern. 45 grader. Klockan tio! Hahhaaha! Hur ska vi svennar klara det här? Idag ska jag bo i badet. jag ska inte gå upp förrän det börja växa alger på mig. Inte innan en makrillfamilj adopterar mig.

kram! från Kreta

Det finns ju en massa problem; som “Moment 22″ eller “teodicéproblemet” eller tillochmed den så haussade ordet “lyxproblem”; men jag har råkat ur för något helt annat. Eller som Nanok sa igår, “Ann, du har verkligen ett bikiniproblem! Det verkar vara oerhört svårt för dig att hitta en bikini som passar.”

Jag:Ja. vet, men det måste vara något fel på min kropp, det är alltid som att brösten inte passar ihop med underdelen, om övrdelen passar så hasar underdelen. om underdelen sitter bra, så sitter överdelen som ett frimärke.”

Varje år (och gud förlåte när barn svälter) så inhandlar jag cirka tio olika bikinisar. Det är inga dyrbarheter á la Gucci eller nåt utan dom inhandlas på H&M, på syltor i Thailand, Lindex, indiska marknader, Zara, outlets på Gotland osv.

Ofta är det trekantsbikinis med knytunderbikinisbyxor eftersom jag inte gillar när det skär in i flebbet. Jag vet att det kanske är lite over the top för en otärnad trebarnsmorsa, men jag gillar själva modellen, det är fri på något sätt. Låg.

Och nu undrar jag: om jag då har en sådan omsättning på bikinisar varför hittar jag inte den perfekta modellen? Eller är jag för fåfäng för att inse att jag behöver såna säe rejäla mammadoningar som håller in och drar bort?

Jag till Nanok (inne på hotellets shop) :-Jag tycker att den här bikinin är lite dyr, men visst är den fin? Nanok:-Ja, men den kan du väl unna dig? Du har verkligen ett bikiniproblem.

Så, jag provar bikini och sliter ut kuddarna i överdelen (hatar kuddar) och ska precis betlaa när jag ser att det är ett hål i bikinin.  I knytbandet. Fan! Jag har verkligen bikiniotur. men den vänliga tjejen i affären gav mig discount och sydde ihop hålet.

Ok, ut på vattenjympa och då börjar det igen: bikiniproblemet. Jag hoppar och byxorna åker ner och visar mitt bleka spionarsle. Överdelen (eftersom jag har tagit bort kuddarna) liksom glipar och strassen längst fram liksom hasar neråt istället som en studsig brosch.

Jag känner mig på gräsnen till olcyklig; kan man inte bara få se lite snygg ut halvnaken.

Efter badet sätter jag på mig min gamla bikini (underdel outletten fårö 29 kr, överdel Thailand 39 kr). Men när jag tittar ner inser jag att jag inte har ett modellunderliv på tre gånger tre centimeter och att pubeshåret studsar upp och halva ni vet vad syns. Inte så snyggt.

JAG VET ATT JAG HAR VISAT DEN HÄR BILDEN FÖRUT, MEN HÄR ÄR I ALLA FALL MIN NYA BIKINI. ÄR DEN SNYGG? JAG VET INTE. JAG HAR BIKINIPROBLEM.

Överdelen är som en tuttcontainer, även om den är färgglad. Två par bröst min size skulle få rum. Kanske om jag tar lite hud där nere och planterar där uppe. Nä, nu fick jag läskiga bilder på min näthinna: men faktum kvarstår: jag har ingen bra bikini och det stör mig. Hjälp mig! Hur ska man hitta den perfekta bikinin?

Oj, klockan har blivit mycket och jag vill sova, men det är en myggarackare som surrar omkring och gäckar mig. Varje gång jag tittar på Dante sitter där där lille blodsugaren och stör hans nattsömn och det irriterar mig oerhört. Måste döda myggan, måste döda den!

Hoppas ni sover gott, alltid

kram eder bulle

Fråga mig inte hur det gick till, men jag har fått ett till barn sen vi kom till Kreta.

I två dagar har han varit med oss och nu vet jag vad han heter också; han heter Erland och gillar chokladglass. Han vill inte gå till sina föräldrar och dom  frågar inte efter honom.

Pojkarna: Ossian, Erland, Ilon och Dante.

Han ser ut som Ilons borttappade tvillingbror så jag har tagit honom till mig som att han var min egen (vem vet vad som hände när Ilon föddes, jag var så borta, kanske kom det en till mini-Karelin?) Jag smörjer in honom med solkräm, köper glass och mat till honom, ser till att han går på toaletten, jag pussar honom som att han vore min egen.

Nanok träffade han föräldrar igår på en lunchrestaurang och dom verkade trevliga, sen gick Nanok med Erland vid sjutiden igår och knackade på deras hotellrumsdörr. Dom frågade ingenting. Inte hur det hade varit, vad vi hade gjort.

Ingenting.

Ikväll har Erland varit med oss från sju till. Vi har badat. Sett på show. Ätit glass på en grekisk taverna rätt över gatan. Spelat pingis. Men fortfarande inga päron.

Jag frågar och frågar, men Erland säger ingenting och jag har börjat acceptera att han är en del av vår familj. Barnen också. När vi ska ta bilder till familjealbumet så är Erland med. När vi hur trampbåt är Erland med. I spelrummet..,

Men så ikväll när jag och killarna ätit glas på Christos taverna dök dom upp en efter en.  “Har du sett Erland”?

Det var hans söta storasyster. Vi sa adjö och gick till vårt rum. På vägen träffade vi Erlands pappa och en annan storasyster “Har ni sett Erland?”

“Ja, sa vi, han är med sin storasyster”.

Egentligen ville jag fråga var fan dom håller hus hela tiden och säga att man inte kan lämna en 5-åring som inte kan simma själv i flera timma, men istället log jag och tog Ossians hand och gick in till oss. Kanske har dom en annan syn på barn och deras fritid i Norge. Kanske är han ett barn med superkrafter och klarar sig själv, kanske är dom en blyg familj som inte vill störa, kanske har dom superkoll på Erland hela tiden, kanske har dom för många barn. Så känner jag ibland. Att det är svårt att hålla reda på alla…Och då har jag bara tre. Ändå.

Nu sitter jag här och saknar min blonde norske mini-gutt. Så det kan bli.

Annars är allt underbart! 42 grader står det på termometern! Vinet är kallt och poolen är sval och havet…havet är som en enda azurblå fuktig dröm! Nu ska jag lägga mig och drömma om oliver, fetaost, tzatziki och friterad bläckfisk.

Skuggan är också jag.

gonatt kära, goa vänner!

/Annson

Jag ska precis skicka en bild från min telefon till min mail.

Nanok: -Det kostar typ 125 spänn att skicka en bild till din g-mail från telefonen när man är utomlands.

Jag:-125 spänn, nu överdriver du väl?

Nanok:-Nä, det kostar nåt sånt.

Jag:-I så fall ligger vi jävligt risigt till, ja rent ekonomiskt.

Så nu undrar jag: är det ett skämt eller är min pung tom?

yazzo!

Utsikten från rummet!

Nu är vi framme på Kreta! Allt gick oväntat smärtfritt på flyget! Det värsta som hände var att Ilon kände sig lurad eftersom flygvärdinnorna hade sagt att det skulle bli kycklinggryta och så fick barnen köttfärssås och penne. Men ilon är Ilon och han förnekar sig inte utan åt först upp sin barnmat och tog sen min!

Men det är gott med vitlöksost och bröd också…Dom visade “Allt flyter” och jag har ju sett den förut men blev lika förvånad den här gången att en film med så mycket budget flyter så förbannat dåligt. Det känns som att herrarna Herngren-Holm har fastnat i nån Hollywood-fälla och skriver alla sina manus efter formeln: fördomar, förutfattade meningar och stereotypa könsroller med ett stänk av kvinnoförakt som grädde på moset.

Det är syns om männen som luras och blir överkörda av tuffa karriärskvinnor, håhå,jaja. Fast Kajsa Bergqvist och Måns är ju ett spännande par! Jäkligt oväntat.

För övrigt har vi fått ett extrabarn som ser ut som en norsk kopia av Ilon. Han säger inte så mycket men han äter desto mer. Ossian matar honom med pommesfrittes och chicken nuggets från buffén. Jag tror att han heter Helmen eller Elmen och jag försöker snacke norsk, men det enda jag kan säga är “gutten min”, “vann”, “guleböj” och “kempetorsk”. Och “akkurat”. När jag sa det hajade han till, men vad betyder det?

Fotograf-Eric och jag och min nya tant Raffa bikini och en bilring!

Annars har jag sparkat vatten på vattenjympan och Eric har plåtat mig sprattlandes i poolen. Jag känner Eric sen innan och tycker att det är så oerhört kul att han var Sveriges snabbaste på 200 och 400 meter på 80-talet. Han och sven nylander bodde i Dallas och sprang hela dagarna.

Ving-livet är grejt (förutom att jag åt hundra torkade aprikoser till frukost och nu går runt och smygfjärtar)och nu kommer Helmen och Ossian och hoppar i sängen! Nu kramas dom också. Kärlek över gränserna Fleksnes!

Supergrejt! Har jag sagt att det är 40 grader? Regnar det i Sverige? Inte för att det spelar någon roll, jag bara undrade…

DANTE HAR INSETT ATT DET FINNS FEM POOLER PÅ HOTELLET.

Solkrämer. Check. Dator. Check. Skor. Dubbelcheck (jag glömmer alltid att ta med mig skor). Litteratur (den här gången ska jag hinna läsa!). Ilon paket. Han fyller fem år på Kreta. Check. Och sen är det ju allt den där vanliga. P-piller. Pesetas. Pass. Check.

Hjälp! Om en kvart måste jag sticka och hämta resten av familjen. Se där: en nackdel med särbolivet.

Rapport från Kreta ikväll.

Ha det bäst!

Kramar Ann

I morgon åker hela familjen Bie-Söderlund till Greta, haha, menar Kreta. En vecka jobb för Ving, en vecka semester. Ja, vet, det är för LYXIGT! Idag har jag och Nanok tjafsat om vem som har MEST att göra inför resan.

“Men om du tar barnen i ett par timmar så hinner jag göra en massa grejer.”

“Ja, men då får vi dela upp barnen så att jag också hinner packa, fakturera, städa, skriva en artikel.”

“Men, jag har ju massor att göra. Mer än du”.

“Nä, jag har VERKLIGEN sjukt mycket att göra.”

Så där tjafsade vi. Det hela slutade med att Nanok och Ossian och Ilon och jag och Dante sover hos mig. Fika i Enskede med bästisen Åsa och lite kramar med min ljuvliga guddotter Bibi.

Ikväll skulle jag packa och renskriva en grej men jag längtade så efter Sasa att vi bara var tvugna att sitta på balkongen och prata lite… Nu måste jag packa. Puss och sov gott