Hej,
 
Barns vaccinationer är ett ämne som ibland debatteras på olika forum och ur olika infallsvinklar, men det tillstånd som drabbade vår son har jag inte läst mycket om.
Efter att vår son haft ett antal lunginflamationer och långdragna luftvägsinfektioner under hans andra och tredje år gjordes en utredning av hans immunförsvar.
Det år han fyllde 4 år  konstaterades att det fanns brister i det medfödda immunförsvaret (komplementet).
Han hade MBL-brist (mannan bindande lectin) och brist i lektinvägen.
Det sades vara en mild immunbrist som inte skulle påverka honom i vuxen ålder.
Idag är han sex år och verkar inte vara speciellt mottaglig för infektioner. I vart fall verkar hans immunförsvar mycket starkare jämfört med tidigare eftersom han inte haft någon lunginflamation.
I samband med hans immunsutredning konstaterades att hans tidigare vaccinationer inte verkat, och han fick därför ta om dem.
Nu kommer jag till mina frågor.
MBL -brist sägs vara ganska vanligt i poulationen och jag har sedan dess funderat över hur vanligt/ovanlig det är olika vaccinationer inte verkar?
Finns det tillräckligt mycket forskning om MBL-brist och brist i lektinvägen att man med säkerhet kan säga att han inte kommer att ha problem med sitt immunförsvar som vuxen?
  
hälsningar
 
pappa Jeppe som fortfarande är något orolig

SVAR PÅ FRÅGA

Din son befanns efter upprepade lunginflammationer och sega övre  luftvägsinfektioner ha en s.k. MBL-brist. MBL (mannan- eller mannosbindande lektin) är en del av det medfödda immunförsvaret. Det ingår i den del av vårt immunförsvar, som vi kallar för komplementbindningssystemet. Det utgöres av ca 30 plasmaproteiner (äggviteämnen i blodvätskan), som binder till vissa kolhydrater på inkräktande mikroorganismer och andra målstrukturer. Mannos är en sockerart, som det finns gott om i bakteriers cellvägg. Komplementsystemet har tre huvudvägar: 1) den klassiska vägen, 2) den alternativa vägen och 3) lektinvägen.  De triggas av olika aktivatorer, men leder via det s.k. C3-proteinet till en kaskadliknade aktivering av komplementbindningssystemet i avsikt att försvara oss mot inkommande mikroorganismer. C3-proteinet intar en nyckelroll i vårt försvar mot bakteriella infektioner. Proteinet bindet till cellytan på bakterien och gör den lättare att ätas upp av våra bakterieätande celler (makrofager). Försvaret sker inte bara genom att döda bakterier, utan även ta bort skadade eller förändrade kroppsegna celler och stimulera det specifika immunförsvaret, som resulterar i antikroppsbildning.

I lektinvägen, där MBL-bristen uppstår, är den vanligaste medfödda försvagningen i komplementbindningssystemet. Bristen är dock inte total och det krävs att nå ner till en viss bristnivå i blodet (< 0,1mg/L), för att det skall få märkbar ökad infektionskänslighet. Nedsatt värde av MBL kan man se hos 10 % av vissa folkgrupper och i ett material från friska blodgivare i Lund låg siffran på 14%. Ibland har man sett att det kan vara  upp till 5% av en population undersökta, som ligger under gränsen för att bli påverkad (< 0,1mg/L).

På främst barn ser man att det nedsatta värdet av MBL ger ökad infektionsbenägenhet. Inte på samma sätt hos vuxna. Sannolikt beror det på att man som vuxen hunnit utveckla specifikt immunförsvar med lagrade antikroppar mot de sjukdomsframkallande bakterierna.

Om friska vuxna blodgivare i Lund visar nedsatt MBL-värde hos 14% av givarna, talar det starkt för att vuxna kompenserar för denna brist. Det gäller också din son, som inte skall drabbas som vuxen, såvida inte andra tillkommande faktorer nedsätter andra delar av immunförsvaret. Men det är en annan sak. Och där har han ingen ökad risk. Du har redan märkt att sonen som 6-åring förvärvat ett bra specifikt immunförsvar och håller sig frisk. Det lovar gott för framtiden.

Vad gäller vaccinationer och att inte svara med antikroppsbildning, så vet vi inte så mycket. Vid introduktion av nya vacciner, så följer man upp hur immunförsvaret har reagerat och det finns enstaka barn som är non-responders, dvs ger inget svar på vacciner. Vad det beror på vet vi inte så mycket om. När det gäller komplementsystemet, så finns rapporter om att barn med brist i komplement C2 svarar på vaccination mot meningokockbakterien, som ger hjärnhinneinflammation och bildade specifika antikroppar. Det kan ju vara så att din son är en non-responder, som inte har med MBL-bristen att göra. Har man följt upp hur han svarade efter andra vaccinationen?
 

Hej!
Jag undrar hur vaccinationer för barn hänger ihop med allergier? Kan man se något samband mellan detta?

Tacksam för svar,
mvh
Josef

SVAR PÅ FRÅGA

Du ställer en enkel fråga om det finns något samband mellan vaccinationer av barn och allergier. Jag vet inte om du funderar på någon av de två möjliga frågorna som faktiskt finns i din fråga, 1) nämligen om barn blir allergiska av vacciner eller 2) om de skyddas från allergier. Men vi tar båda alternativen här.

 1) Kan barn bli allergiska av vacciner, som ingår i basprogrammet för barn? I så måtto att de kan få akuta allergiska reaktioner i samband med eller närmaste dygnet efter en vaccination, så är svaret ja. Det förekommer. Nu har man i moderna vacciner rensat duktigt rent från ämnen, som kan misstänkas spela en roll i sammanhanget, så den reaktionen är inte vanlig. Några ämnen brukar nämnas som spår av äggantigen eller gelatin i vaccinet på grund av tillverkningsproceduren. Det kan i sällsynta fall ge allergiska reaktioner hos barn med äggallergi och de som blivit sensibiliserade med gelatin genom ett tidigare givet vaccin innehållande gelatin.  I en svensk uppföljning av 700 000 doser givna av MPR-vaccinet ( mässling, påsjuka och röda hund), som innehåller spår av äggantigen, uppstod 2 kraftiga allergiska (anafylaktiska) reaktioner. I Tyskland gav 5,5 milj doser av samma typ av vaccin under 15 år 5 sådana starka reaktioner.  Svenska barnläkarförening rekommenderar dock vaccination av äggallergiska barn, om de inte tidigare visat kraftiga allergiska reaktioner. Någon annan generell risk för allergiutveckling finns inte som reaktion på i vaccinet ingående ämnen. Man kan nämna att det finns teoretisk forskning kring frågan om allergiutveckling genom att vaccinationasprogrammen minskar frekvensen påtagligt av infektionerna vaccinet skyddar mot. Det har att göra med att immunförsvaret gillar att arbeta mot infektioner. Får barnet lägre frekvens av barnsjukdomarna,  kan det leda till att immunförsvarets “energi” användes till dess andra huvudgren nämligen att bilda antikroppar mot annat som kommer in i kroppen som födoämnen, pollen och pälsdjur. Jag känner inte till några starka belägg för detta, men jag följer inte noga litteraturen i detta ämne.

2) Skyddas barn mot allergier tack vare vaccinationsprogrammet? Nej det gör dom inte.

Med sommarhälsningar

Nils G
SÃO PAULO BRASILIEN

SVAR PÅ FRÅGA

Bäste Morfar!

Din dotter har vuxit upp och skall få barn. Du skall bli morfar. Jag är också sedan snart 4 år morfar. Det är en fantastisk utnämning. Alltnog, du berättar om Priscilas barndom om handtvätt med tvål och sedan alkohol före kroppstvätt och matning   eller alternativt plasthandskar och munskydd (mask) .  Kära ni! Jag drar slutsatsen att mor och dotter då bodde i Brasilien.  Möjligen var beteendet enligt gängse regler som var sådana där. Det  är ju så att barn föds sterila, men kommer omgående under förlossning och strax därefter i kontakt med mikroorganismer som bakterier och svampar. Den vaginala passagen ger barnet nödvändiga bakterier för kolonisering av tarmen, vilket är livsviktigt. Vi har ju en oändlig mängd bakterier i våra tarmar, som vi har stor nytta av. Huden skall beklädas av bakterier och svamporganismer, som vi skall leva i symbios med hela livet. Det utgör ett sorts skydd. Man kan se hur barnet blir småprickigt i ansikte och bål av immunförsvarets reaktion och anpassning. Ett barn behöver kontakt med “den snuskiga naturliga världen”! Luftvägarna får sin beskärda del av den bakterieflora som skall finnas där, som en skyddsbarriär. Alla dessa mikroorganismer får barnet från omgivnade föräldrar och eventuella syskon och dig morfar, som en gåva för att kunna blir motståndskraftiga mot sjukdomsalstrande bakterier.  Jag delar inte de rutiner ni beskriver med munskydd, plasthandkar och sprittvätt. Barnet måste få komma i kontakt med den mikroflora, som finns i hemmiljön. Den är viktigt för att immunförsvaret skall göra rätt anpassning till rådande omgivning. Låt barnet krypa på golvet utan lakan, såvida det inte är ett jord/lergolv.

När ni tvättar barnets kropp tar ni ju tvålen och gnider in era händer för att sedan rengöra barnet. Det räcker. Sprita behöver man inte, Då tar man bort nödvändiga bakterier. Munskydd kan man glömma.  Det ni gjorde med Priscila kan jag tänka mig i en slummiljö, där man även har sjukdomsalstrande bakterier inpå bara kroppen varje dag. Men så illa är det väl ändå inte?  Under dagen kan man ta i barnet och byta blöja utan att tvätta händrna, om man inte varit på gödselstacken eller påtat i jorden.

Kära morföräldrar! Lycka till med skötseln av barnbarnet. Skydda det inte mot den flora av mikroorganismer, som det behöver för en sund utveckling av immunförsvaret. Jag gör heller ingen skilland för barm som nyfödd, 2 mån eller krypåldern.