Hejsan!  Jag skriver till dig då jag hoppas kunna få svar på några av mina frågor angående min dotter som är 1 år och 4 månader. Det hela började i början av juni med att Agnes fick hög feber i 5 dagar utan några andra symtom. Väldigt högfebril, runt 40-41 grader och vädligt och kortvarig effekt av alvedon och ipren varvat i maxdos. Hon blev väldigt allmänpåverkad av febern, äter och dricker absolut inget på ca 8 dagar. Trött och hängig. Dessa perioder av fortsatt att komma med ca 20-24 dagars mellanrum dvs hon är bara frisk i ca 14-16 dagar innan nästa omgång kommer och då är hon sjuk i en vecka.. Vi kan markera i kalendern när hon kommer bli sjuk nästa gång och det stämmer alltid. Flertal gånger har vi varit på VC och barnakuten och då har alltid CRP varit över 200. Antibiotikabehandling har aldrig gjorts eftersom hon till slut blir frisk på egenhand och de hittar ingen källa. Blodstatus, elstatus och proteinanalyser har tagits och proverna har varit okej. Jag har frågat om hon kan ha periodisk feber men de säger bara att proteinanalyserna talar emot det. Jag tycker så synd om vår dotter som ska behöva ha det såhär och vi är väldigt oroliga. Vad tror du detta kan bero och hur kan vi gå vidare med detta?

 Feberperioderna brukar hålla i sig runt 5-7 dagar men det tar flera dagar till innan hon börjar äta och dricka, så vi får sprutmata henne under hela denna perioden. Emellan dessa perioder är hon som vilket barn som helst.

 Tack för din hjälp!

 Vänliga Hälsningar

En orolig mamma
–
Varma Hälsningar
/Sandra

SVAR PÅ FRÅGA

Er dotter 16 mån har sedan i somras haft återkommande hög feber under ca en vecka. Jag har räknat ut att hon var ca 9 månader gammal, när det hela började.

Vid feberepisoderna har sjukvården sett förhöjt värde på snabbsänkan CRP på över 200 enheter. Detta brukar vi koppla till bakterieinfektioner. En rad andra prover som blodstatus, elektrolyter och proteinanalyser har varit normala. Du säger att dottern inte fått antibiotika. Har det gjorts bakterieodlingar? Jag hade dock väntat mig någon penicillinkur åtminstone första gångerna med en CRP över 200. Det brukar bli så ”för säkerhets skull”. Men med facit i hand var väl det bra att hon slapp en rad antibiotikakurer. Du nämner att man gjort proteinanalyser och jag gissar att det varit en s.k. elektroforetisk plasmaproteinanalys. Där kan man se en del ”akuta fasproteiner” som kan spegla ett akut infektionsförlopp samt immunglobuliner (Ig) som IgA, IgG och IgM och hur de har reagerat.,

Jag har haft denna fråga uppe ett par gånger tidigare på bloggen. Du har undrat om det kan röra sig om en periodisk feber. Det är väl ingen dålig undring! Det finns ju några kända tillstånd, som kan vara aktuella här. Jag tänker på det vi kallar Hyper IgD-Syndrom (HIDS) och PFAPA (Periodisk Feber, Aftös stomatit (sårig inflammation i munslemhinnan), Pharyngit (halsinfektion) och cervikal Adenit (körtlar på halsen).

HIDS är en återkommande febersjuka kopplat till förhöjda värden av immunglobulin D ( IgD > 100 Units/mL)).  Det föreligger rätt ofta en måttlig höjning av IgA också. HIDS diagnostiserades i början av 1980-talet av Jos van der Meer. IgD ingår inte i den vanliga elektroforesen. Jag vet ju inte om de läkare du träffat kompletterat med IgD analys.

Det som i detta fall stämmer med IgD är att 1) HIDS debuterar som här tidigt i livet oftast under 1:a levnadsåret. 2) Provtagningar vid feberepisoder visar tydligt förhöjt CRP och det kan även finnas förhöjda leukocyter (vita blodkroppar), trots avsaknad av bakterieinfektion. Vad som mer kan förekomma är svullna körtlar på halsen. Det kan finnas frossa, när febern kommer, buksmärtor, kräkningar och huvudvärk.

Det finns även en ärftlig faktor avseende HIDS och har förekommit hos flera syskon i samma familj. Föräldrar kan ha haft feberperioder som barn. I en studie av 50 barn fann man en ärftlig faktor hos 20 stycken. En genmutation i kromosom 12 har kopplats till HIDS. Den har med enzymet mevalonat kinase att göra. Därför kan man se mevalonatsyrautsöndring i urinen hos HIDS. Ärftligheten kan förklara att HIDS är mer vanligt i vissa länder som Holland, men ses av och till i Sverige. Jag har själv stött på det.

PFAPA  (Marshalls) syndrome  har som diagnostiska kriterier minst ett av svullna körtlar runt halsen, sårig munslemhinna och halsinfektion med återkommande feber på i snitt var 4:e vecka ( mellan 2-12 veckor). Diagnostiserades första gången i slutet på 1980-talet av Marshall. Odlingar avseende bakterier, svampar och virus visar inget napp. Symtombilden startar före 5 års ålder. Feber ligger runt 40^oC. Man skall också utesluta något vi kallar Cyklisk  neutropeni (återkommande låga värden på vita blodkroppar), som är en annan variant av återkommande febrar. Vid PFAPA har det visat sig att en kortisonkur kortar ner sjukperioden avsevärt, men hindrar inte återfall.

Sannolikt är det så att både HIDS och PFAPA handlar om inflammatoriska stillstånd och inte infektioner. Det betyder att det sker en immunologisk reaktion i kroppen, utan att det kommer in någon microorganism utifrån plus genetisk förändring som i HIDS. Barnen mår mellan perioderna bra och utvecklas normalt.

Det finns naturligtvis flera orsaker till återkommande feberperioder som, persisterande Epstain-Barr virusinfektion, rekurrent cytomegalusvirusinfektion och Familjär Medelhavs Feber (FMF), Familjär Hibarnian Feber (FHF) osv. Jag kan dock tycka att det vore intressant, när det gäller din dotter att man går vidare i det diagnostiska arbetet, för att klara ut vad det handlar om för  henne. Det finns lite att välja mellan och ibland kan man göra skillnad med behandling. Du bör få tag i en doktor som är bevandrad i dessa tillstånd och en barnläkare kan väl rekommenderas.

Hej!  Vår son är snart 16 mån. I somras när han hade fått den vaccinationen man får vid 1års ålder fick han en rejäl svullnad av benet inte bara vid injektionsstället. Han kunde inte sätta i knät när han skulle krypa, utan fick använda foten. Han fick även hög feber > 39 grader, vi åkte in till sjukhuset och han hade då CRP på 147. Sattes in på antibiotika, då han även har reflux på urinledarna (grad 2). Man var inte säker om det var en njurbäckeninflammation (pyelonefrit)  han hade. Sen blev han sjuk igen den 17 augusti med hög feber 40 grader inga direkt andra symtom, differentialräkning av vita blodkroppar (diff) visade vid båda tillfällena på förhöjda neutrofila. Även denna gång behandlades han med intravenös (iv) antibiotika. Detta har hänt 2 eller 3 gånger till en del gånger med antibiotika peroralt och andra gånger med iv ab. Nu har de i vilket fall uteslutit pyelonefrit och har börjat prata om periodisk feber istället. Kan tillägga att senaste gången vi låg inne hade han ett CRP på 267. De prover som de då tagit förutom blodstatus, elstatus, leverstatus,CRP, diff, blododlingar, urinodlingar är komplementdefektscreening och IgG-subklasser. Förutom förhöjt CRP och förhöjda neutrofila ser allt bra ut.

Läste på din sida något om att man kan ta IgD prov för att se om man har en typ av periodisk feber tror det var HIDS. Läkarna som vi pratat med säger att det inte finns ngt sätt att diagnostisera periodisk feber förutom att föra anteckningar på perioderna.

Vi börjar i vilket fall bli frustrerade och tänker mycket på detta. Han blir väldigt allmänpåverkad och har vid en del av gångerna fått symtom från halsen. De säger att de är helt säkra på att det inte är något malignt han har. Vad tror du? Finns det prover att ta för att se om det är periodisk feber?

Norpan

SVAR PÅ FRÅGA

Er son 16 mån har sedan i somras haft återkommande  hög feber. Du säger att det finns en reflux av ena urinledaren av grad 2. Jag antar att det är från en tidigare urinvägs/njurbäckeninflammation före 1 års ålder och som är utredd. Det är dock uteslutet att det varit fråga om återfall i den åkomman, vilket vore fullt möjligt.

Vid feberepisoderna har man sett förhöjda vita blodkroppar av typ neutrofila granulocyter och högt CRP. Båda dessa brukar vi koppla till bakterieinfektioner. En rad andra prover som odlingar i blod och urin, immunologiska prover är tagna och de har varit normala.

Du anknyter till en tidigare blogg här avseende något vi kallar Hyper IgD-syndrom (HIDS). Det är en återkommande febersjuka kopplat till förhöjda värden av immunglobulin D (IgD). Du nämner att man analyserat IgG-klasser av immunglobuliner och s.k. komplementdefektscreening. Detta var normalt. Möjligen har de tagit IgD också??

Det som i detta fall stämmer med HIDS är att sonen 1) hade en tydlig reaktion på 1års vaccinationen på BVC. HIDS beskrivs i litteraturen inte så sällan vara triggad av vaccinationer och andra kroppsliga stressfaktorer. 2) HIDS debuterar som här tidigt i livet. 3)Provtagningar vid feberepisoder visar tydligt förhöjt CRP och leukocyter, trots avsaknad av bakterienfektion. Ofta ses svullna körtlar på halsen. Det kan finnas frossa, när febern kommer, buksmärtor, kräkningar och huvudvärk.

Det finns även en ärftlig faktor avseende HIDS och har förekommit hos flera syskon i samma familj. Föräldrar kan ha haft feberperioder som barn. I en studie av 50 barn fann man en ärftlig faktor hos 20 stycken. En genmutation i kromosom 12 har kopplats till HIDS. Den har med enzymet mevalonat kinase att göra. Därför kan man se mevalonatsyrautsöndring i urinen hos HIDS.

Det finns naturligtvis flera orsaker till återkommande feberperioder som, persisterande Epstain-Barr virusinfektion, rekurrent cytomegalusvirusinfektion och familjär medelhavsfeber osv. Jag kan dock tycka att det vore intressant att analysera IgD nivårena i blodet på din son, om det inte är gjort (du nämner inte det). Det finns tillräckligt mycket signaler i sonens fall, för att utesluta det. Det hjälper till att förstå, även om det inte ger bot. Han skulle då slippa onödiga antibiotikakurer.

Har en fråga angående feber. Min 1-årige lille kille, har ganska ”ofta”, i snitt 2ggr per månad, febertoppar 39-40 gr. Inga andra symptom alls, bara att han blir slö och varm, ger febernedsättande och han håller igång som vanligt till febern stiger igen. Feber håller en dag, sen är allt som vanligt. Generellt är han ofta sjuk med otiter, dessa har behandlats med antibiotika och vi har kontakt med öron näsa hals. (har erhållit svar från Er ang detta, tack tack)

Han får ju även tänder men får man verkligen så hög feber då??

Är detta vanligt eller är det ngt jag ska ta på allvar??

Undrande

SVAR PÅ FRÅGA

Ni har en 1-årig son. Han är ett vad vi kallar ett ”öron-barn”  med frekventa otiter. Detta har ni fått hjälp med. Nu har han ca 2 ggr/mån feber som rätt snabbt går upp mot 39-40 grader. Detta håller i någon dag. Det har inget med hand otiter att göra. Det typiska är att man på eftermiddagen märker att temperaturen ökar och på några timmar är den uppe på nämnda höga nivå.

Detta är tämligen vanligt. Det är en rätt sympatisk variant av infektion. Barnet fångar upp ett virus från omgivningen. Något som föräldrarna kan ha stött på under dagen, men inte blir sjuka av och där deras immunförsvar knäcker viruset. Men innan dess så smittar de barnet. Barnets immunförsvar reagerar och det blir en feberreaktion. Men infektioner får inget riktigt fäste. Immunförsvaret har dock fått sina markeringar och kommer ihåg till nästa gång.

Det där med feber vid tändernas genombrott av tandköttet finns inget vetenskapligt belägg för. Det får dock ofta bli förklaringsgrund till oklar feber. Min tolkning ovan håller jag för min del på.

Hejsan. jag har en som på 7 månader & en son på 1/5år. dom båda har varigt febriga & snoriga i 4 dagar!
men min minsta son har haft hög feber i 4 dagar nu är den uppe i 39.5 när ska jag ringa till vårdcentralen?
Tack på förhand / Orolig mamma

SVAR PÅ FRÅGA

Det kan vara vanskligt att ställa akuta frågor här och som man vill ha svar på direkt. Det hinns naturligtvis inte med, då frågorna är många och alla får tyvärr inte svar. Men det finns en hel del allmänintresse i denna fråga, varför jag tar den rätt snabbt.

Du har två söner, en på 7 månader och en på 1,5 år. De har båda varit febriga och snoriga i 4 dagar. Den minste sonen har nått en febernivå på 39,5 grader och du undrar, när du skall ringa vårdcentralen.  Det gemensamma insjuknandet talar för en av de vanliga förkylningsvirusarna. Du nämner inget om öronvärk, halsont eller svår, jobbig hosta. De har feber och snuva helt enkelt. Minstingen borde ha börjat hosta lite på grund av att snuvan droppar bakåt ner i halsen, eftersom han inte kan fräsa ut snoret. Jag antar att båda äter hyfsat och leker lite trots febern. Din fråga handlar mycket om de där 39,5 graderna. Nu har inte febernivån så stor betydelse för hur sjukt barnet är. Inga barn smälter bort av feber!! Det vi går på är allmäntillståndet. Det handlar om hur mycket aktivitet och ork det finns kvar i barnet: äter, dricker, leker, hänger inte i famnen och gnäller hela dagen. Med detta beteende kan det få vara 40,1 för min del utan att du måste ringa vårdcentralen.

Men, när barnet tappar spänsten i musklerna, sover mer, vill inte äta, dålig på att dricka, äldre sonen går inte ur soffan, där han ligger, den lille gnyr och gnäller och gör inga ansatser att leka, när du tar i honom verkar han slapp, ja då är det dags att åka iväg för att få en akutbedömning av läget.

Budskapet är att träna på att bedöma allmäntillståndet!