09
Jag har fyra stycken gratisabbonemang till Spotify igen.
Kanske fler.
Vem vill ha? Först till kvarn!
(maila mig på ensammapappan@alltombarn.se)
Jag har fyra stycken gratisabbonemang till Spotify igen.
Kanske fler.
Vem vill ha? Först till kvarn!
(maila mig på ensammapappan@alltombarn.se)
Karin Ström. Välkommen hem från Brooklyn!
Du är så fruktansvärt bra. Kul att hon sjunger “SÄGER” som man skriver det.
Überpretentiösa texter – som vilken singer songwriter skulle gråta blod för att krama ur sig – ackompanjerat av sköna, ytliga synthslingor.
Refrängen till denna låt känns lite lämplig just nu.
Skitbeige video, skitbra låt!
La till denna i min Spotifylista.
I love it! Så. Jävla. Bra.

Jag tryckte precis i mig en kebabtallrik så snabbt att jag blev alldeles andfådd.
Det snurrade till lite och jag fick huvudvärk.
Usch! Jag undrar om man kan bli mer full av självförakt än såhär?
Jag käkade lunch idag och insåg under det samtalet precis vad jag ska göra.
Jag ska göra en lista på vad jag gör idag. Hur mycket av min tid det tar och hur mycket pengar det ger.
Sen ska jag lista vad jag tycker är kuligast och ta bort allt det som varken är kuligt eller genererar speciellt mycket pengar.
Första steget är att göra en ny företagswebbsida. Det ser liksom lite konstigt ut att min exfru är med på den just nu.
Sen ska jag göra en lista över potentiella uppdragsgivare. Och kontakta dem för att se om de kan vara intresserade av att jobba med mig.
Jag måste rycka upp mig annars kommer det gå åt skogen med firman. Men det är inte helt enkelt att vara sitt bästa jag när man känner sig ledsen och nere på det personliga planet.
Sen har det hänt lite grejer på det privata planet också. Idag hade jag en halvtimmeslångt telefonsamtal med en alldeles speciell “någon”.
Jag har haft lite kontakt med “någon” via mail och msn. Sen visade det sig att “någon” läser min blogg. Och att hon tycker att jag är snygg och söt.
Söt och snygg liksom. Jag? Dra mig baklänges.
Tur att det finns människor som är både blinda och har usel människokännedom. ![]()
Jag har ju dejtat lite senaste tiden, men nu tror jag att jag ska ta lite paus. Hade en dejt imorgon som jag blåst av. Jag tror faktiskt att jag ska ligga lågt överhuvudtaget, för det samtal jag hade idag fick de där fjärilarna att fara runt i magen igen.
Torr i munnen. Blöt om handflatorna. Snurrig i huvet. Fjärilar i magen.
Allt tyder som ni ser på att jag fått svininfluensan.
Samtidigt som jag mår uselt för att jag saknar barnen så är jag ändå full av förväntan, för det kanske ska dejtas på onsdag.
Jag vet inte, men är det för plötsligt att fråga henne om hon vill skaffa katt med mig på första dejten?
Vad tror ni?
Jag hade planerat att styra upp saker och ting i helgen.
Istället låg jag bara i sängen och latade mig. Det var så klart superfint väder ute och jag lämnade inte lägenheten en sekund.
Jag hade bestämt mig för att skapa en lista med saker som jag måste göra. Saker som jag vill göra. Det är inte bara i min privata situation som det är turbulent just nu. För det gnider av sig på min jobbsituation. Och här sitter jag och har ingen aning om vad fan jag ska göra med min firma. Just nu så försöker jag göra tusen saker, och så blir det ingenting gjort istället. Jag har alldeles för många strängar på min lyra och pga det så tappar jag fokus och så får jag inget gjort alls.
Detta har nu dessvärre även börjat synas i min ekonomi. Inte så att det är nån katastrof precis. Inte ännu. Men fortsätter jag så här så kommer det snart vara en.
Så jag ställer mig frågan: Vad vill jag göra egentligen? Och så tittar jag på vad jag gör. OK, jag skriver en hel del. Här till exempel. Det ger inte en spänn. All tid som jag lägger på skrivandet skulle kunna disponeras så oerhört mycket bättre. Eller så är det helt enkelt så att jag skriver för fel uppdragsgivare. Jag har ett par som betalar bra. Men överlag så är skrivandet en ekonomisk katastrof.
Sen konsultar jag. Det går ju ganska bra. Men jag har för få kunder. Skulle jag tappa en av dem så vetesjutton om det skulle löna sig att fortsätta med firman. Vad gör jag då? Allt från strategi till produktion. Ena dagen kan jag sitta och göra Flash-banners och andra dagen kan jag sitta och planera en kampanj. Bra betalt, men ganska tråkigt. Om jag ska fortsätta med det här måste jag ta in mer folk tror jag.
Sen föreläser jag. Mina kunder hittar mig via rekommendation eller via google. Mina föreläsningar är tydligen ganska uppskattade. Eller de är faktiskt mycket uppskattade eftersom jag säger sanningen och inte får det att låta som att sociala medier är svaret på alla frågor eller lösningen på alla problem. För jag har nämligen insett en sak som ingen annan i hela branschen verkar vilja prata om. Nämligen att man måste börja tjäna pengar i sociala medier, och det gör man inte nu. Inte nån faktiskt. Det pratar jag om, och hur man borde göra istället.
Sen har jag en idé som skulle kunna göra mig till mångmiljonär. Som jag verkligen vill göra. Men inte får gjort pga att jag är så stressad av allt det där andra.
Sen vill jag skriva en bok. Det är väldigt många som mailar, facebookmessar, skriver MSN till mig och jag har till och med fått brev från nån som tycker att jag måste skriva en bok. Och då känner jag att jag inte vågar. För tänk om den inte blir bra då? Tänk om den suger? Tänk om ingen vill läsa den?
Nu ska jag ut och käka lunch med min polare Öjje. Han är otroligt strukturerad. Jag ska ta med mig block och penna till lunchen, sen ska vi göra en lista ihop där jag ritar upp detta årets aktiviteter. Jag tror att det kommer att bli bra och att det är precis vad jag behöver.
Jag. är. så. splittrad.
Så får det bli.

Hade Dolph ställt upp i Melodifestivalen så hade han nog vunnit.
Jag vet att jag hade röstat på honom i alla fall.
Jag menar, vem kan motstå en man som gör flisved av brädor och isbitar av isblock i direktsändning.
Skicka Dolph säger jag. Så vinner vi hela skiten.
Som sista person i Sverige var jag och såg Avatar 3D igår.
Den var riktigt bra.
Meddelas endast på detta sätt.
Idag hände något väldigt märkligt.
Jag fick ett mail.
Och jag måste säga att jag fått lite fjärilar i magen.
Konstig känsla, det var ett tag sen sist. Lite sådär förväntansfull liksom.
Men det känns bra, det gör det.
Lite ovant bara. Lite som en läsk som nån skakat och bara vill spruta ut.
Vi får väl se vad det blir av det där, men en härlig känsla är det.
Jajamensan!
Idag var det överlämning av barnen.
Dom har ju varit hemma mer eller mindre hela veckan pga. hosta och lite feber.
Först var det Malcolm som var sjuk och nu har Stella också fått lite hosta.
Nu får jag inte träffa dem på en hel vecka, men idag faller mörkret på lite mindre än vanligt.
Det måste bero på att det är solsken ute. Och att jag har en “dejt” ikväll/i eftermiddag. Nu ska jag städa lite, man vet ju aldrig om man får besök.
Helgen kommer jag ägna åt att bygga en ny hemsida till företaget och sätta upp en ny blogg. Jag måste komma igång med firman på allvar nu. Allt går lite på halvfart för närvarande känns det som.
100 procent fokus på det alltså, plus att jag ska kontakta några tidningar för att se om man inte kan få lite frilansuppdrag som krönikör och recensent.
Så får det bli.
Hittade denna idag.
Detta är väldigt, väldigt bra.