Jag har börjat fundera på om bloggen gjort sitt.
Om det räcker nu.
I mer än två år har Grynen härjat här inne.
Det kanske är dags att avrunda.
61 kommentarer till “Avrundning?”
Skriv en kommentar
Baserat på Wordpress MU med modifierat tema Prisa
-
Gabriella Norberg
Arkiv
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008
- Juni 2008
- Maj 2008
- April 2008
- Mars 2008
- Februari 2008
- Januari 2008
- December 2007
- November 2007
- Oktober 2007
-
Senaste inläggen
-
Loppi.se i samarbete med Allt om Barn
Januari 21st, 2010 kl. 23:55
Har följt din blogg ett bra tag nu (men aldrig kommenterat tidigare). Vill bara säga att jag skulle sakna dina inlägg om du slutade, tycker om ditt sätt att skriva!
Januari 22nd, 2010 kl. 0:22
Jag vill fortsätta läsa din blogg! Du har ett mycket personligt sätt att skriva, nästan som små dikter, som jag gillar!
Januari 22nd, 2010 kl. 0:41
…har inte heller kommenterat dina inlägg förut men du skriver fantasktiskt bra! Dessutom känner jag igen mig i så mycket du skriver om lillasyster och lillebror – skönt ibland att veta att det inte bara är ens egna barn som beter sig lite… konstigt ibland!
Januari 22nd, 2010 kl. 0:54
Skulle sakna den enormt om du slutade.
Januari 22nd, 2010 kl. 1:02
Hoppas, hoppas, hoppas.
Att du fortsätter skriva.
Om stora stunder och små.
Mitt i vardagen finns vi alla.
Du uttrycker den bättre än de flesta.
Saknaden efter dina kloka, eftertänksamma ord skulle bli stor.
Med eller utan gryn.
Du är fantastisk!
Januari 22nd, 2010 kl. 1:15
Neeeej!
Trots att grynen härjat i två år, står bloggen fortfarande stadig.
För mig innebär det att bloggen (och vi läsare) ser fram emot mycket, mycket mer…
Stort tack för en bra blogg!
Januari 22nd, 2010 kl. 1:17
Jag har full förståelse för dina funderingar… men, kan ändå hålla med tidigare kommentarer; You will be greatly missed!!!!
Älskar din blogg.
Vad du än beslutar dig för – följ ditt hjärta!
Lycka till.
Januari 22nd, 2010 kl. 1:19
Åh neeej! Jag förstår ju om du minst sagt har fullt upp. Men ÅÅÅÅÅH vad jag skulle sakna din blogg om du inte skrev! Jag följer många bloggar men din är unik. Kortheten, kärnfullheten, de vackra formuleringarna, det finurliga, den subtila hyumörn, kärvheten ibland, känslorna som flödar igenom, vändningen på en jäkligt träffsäker femöring. Jag hoppas att du inte slutar, framgick det? =)
Januari 22nd, 2010 kl. 2:55
No no. Big no no!
Januari 22nd, 2010 kl. 8:18
Följ hjärtat raring!! Det ska vara roligt att blogga, kommer sakna din blogg & dina funderingar om du slutar. Kraaaaam
Januari 22nd, 2010 kl. 8:22
Spontant, nej, vill läsa mer av det du skriver. Men – det måste vara roligt och kännas bra och gör det inte det längre är det kanske dags att sluta. Fast jag ska inte sticka under stolen med att jag kommer sakna bloggen, mycket!
Januari 22nd, 2010 kl. 9:04
Sluta inte, snälla. Din blogg är det första jag kastar mig över när jag loggat in på datorn på jobbet. Dagen börjar alltid bättre om jag får läsa om allt vad dina barn hittar på.
Januari 22nd, 2010 kl. 9:22
NEEEJ, du är den mest underhållande bloggläsningen som finns! snälla, snälla fortsätt…
Januari 22nd, 2010 kl. 9:32
Nä… jag tycker du ska stanna! : )
Januari 22nd, 2010 kl. 9:37
Självklart skall du tycka det är kul och inte en belastning men ändå neeeejjjjj tycker din blogg är fantastisk underfundig och fint skriven.
Hoppas hoppas…..
Januari 22nd, 2010 kl. 9:41
Nej det vore jättetråkigt om du slutar blogga.Älskar att läsa din blogg.Du skriver så bra så roligt.Skulle sakna att titta in varje dag och se om där finns något nytt inlägg. Snälla fortsätt
Januari 22nd, 2010 kl. 9:42
Nej, avrunda inte! Jag läser ofta din blogg och den är fantastisk. Men är den en belastning så är det ju inte roligt för dig. Men som läsare skulle jag sakna dig mycket,
Januari 22nd, 2010 kl. 9:58
Som så många andra före mig – skriv inte mer om du tappat glädjen i det, men jag skulle sakna dig oerhört om du slutade.
Men det är din blogg, ditt val.
Följ din vilja, ditt hjärta, din magkänsla.
Då blir det bäst för DIG. Och det är väldigt viktigt.
Januari 22nd, 2010 kl. 10:39
har aldrig kommenterat men nu kande jag att jag maste. Kan forsta om du vill sluta men samtidigt sa finns det absolut ingen som skriver sa fint som du! Du har ett speciellt sett som mer an ofta prickar rakt i hjartat! Hade saknat dig!
Januari 22nd, 2010 kl. 10:53
Jag vet att man ska vara generös och osjälvisk i ett sånt här läge. Du ska ju naturligtvis göra det som känns bäst för Dig, men Nej! Jag tycker så mycket om Din blogg. Din humor, vackra beskrivningar av de starkaste känslorna av både glädje och sorg.
Januari 22nd, 2010 kl. 11:00
Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!!! Snälla snälla snälla Snälla snälla snälla Snälla snälla snälla Snälla snälla snälla gör det inte!
Stor tårar skulle trilla på min kind!
Kram
Januari 22nd, 2010 kl. 11:45
Håller med övriga, det vore synd om Du slutade, Dina barn verkar så fina och Du har så mycket kärlek till dem. Men känns det ändå som det är dags att sluta så är det säkert bäst för Dig – eller varför inte bara ta en paus?
Januari 22nd, 2010 kl. 12:07
Nej, nej, snälla sluta inte! Jag håller med de övriga, du skriver mycket speciellt och fantastiskt, du kommer att bli väldigt saknad om du slutar.
Kramar
Januari 22nd, 2010 kl. 12:29
kan inte annat än att instämma i alla tidigare inlägg, din blogg är en av få som är riktigt bra, som berör och som får en både att skratta och gråta!!!!
Januari 22nd, 2010 kl. 12:37
Förlåt för att jag citerar dig Jenny E, men du skriver precis som jag oxå tycker
“Jag följer många bloggar men din är unik. Kortheten, kärnfullheten, de vackra formuleringarna, det finurliga, den subtila hyumörn, kärvheten ibland, känslorna som flödar igenom, vändningen på en jäkligt träffsäker femöring.”
jag hoppas oxå du fortsätter blogga, du ger mig många skratt och även tårar.
Januari 22nd, 2010 kl. 13:48
Jag har inga egna barn, men hoppas att jag en dag kommer få det. Min syster tipsade dock om din blogg för något år sedan när hon var gravid och sedan dess följer jag den varje dag. Det du skriver och hur du skriver om dig och dina barn är fantastiskt. Det får mig att längta till skapandet av min egen familj. Det skulle kännas väldigt tomt och tråkigt om du slutade. Du skriver ju så fantastiskt bra och man blir så glad när man läser..:)
Januari 22nd, 2010 kl. 14:19
Din blogg förgyller min dag, snälla sluta inte!!!
Januari 22nd, 2010 kl. 16:32
sluta inte, jag älskar att läsa din blogg den gör mej mindre deprimmerad, och ger mej ny ork till att slåss emot mina deomner samt att vara levande
Januari 22nd, 2010 kl. 17:42
Hoppas verkligen att du orkar, vill och kan fortsätta. Jag kollar din blogg för uppdateringar istort sett varje dag och jag älskar den. Som andra skrivit, du uttrycker det man själv känner , men inte kan få fram på samma underbara sätt.
Jag har också 4 barn, 2 “kullar” med 2 äldre tjejer och tvillingar som är födda 05. Jag känner igen mycket av det du skriver och det är ett skönt och leende igenkännande. Stora kramar!!
Januari 22nd, 2010 kl. 17:59
följer dina underbara skriverier med entusiasm och skulle sakna dem väldans om du lade ner. men oavsett om du stannar eller avslutar så tycker jag att du ska försöka få bloggen publicerad i bokform. du har ett galet träffsäkert och unikt sätt att uttrycka dig och du får en att inte låta alla de små undren i vardagen att passera obemärkt.
tack för många timmar av läsglädje!
Januari 22nd, 2010 kl. 18:11
Åh nej, ännu en av mina favoriter som försvinner
stor kram till er, vad som än händer med bloggen!
Januari 22nd, 2010 kl. 18:42
nej snälla, jag läser inte många blogar dom är inte värda min tid men din vill jag inte vara utan. när jag inte når mina kännslor får du mig till att vakna upp och känna på nytt.
Januari 22nd, 2010 kl. 20:07
Hej Gabriella,
din och Kristins(alltombarn) bloggar är de enda jag följer och har så gjort nästan ända sen din start. Du är helt fantastisk på att använda ord och uttrycka känslor. Det känns som om jag känner dig, fastän du inte vet nåt om mig..för jag har heller aldrig kommenterat här skriftligen, men muntligen läser jag alltid dina inlägg högt för min sambo och vi skrattar tillsammans. Vi längtar båda efter barn men har inte riktigt varit redo än, men dina ord har gjort oss mer och mer redo. Vi längtar efter att själva få ha detta skådespel hemma med egna barn. Du skulle ge ut en bok med alla inlägg, det skulle bli en storsäljare!
Den 20 oktober 2008 skrev du “Det vackraste” det är ett inlägg som jag kommer att tänka på lite då och då – helt fantastiskt!
Jag hoppas, som alla andra här, att jag fortsättningsvis också kommer att kunna läsa dina underbara texter på ett eller annat sätt.
Kramar
Januari 22nd, 2010 kl. 20:49
Nej, nej, nej… Fyra Gryn är min i särklass största favvo-blogg. Det skulle bli väldigt tomt utan dina fantastiska rader
Januari 22nd, 2010 kl. 20:52
Gabriella, din blogg är fantastiskt underbar!! Du skriver så starkt, känslofyllt och beskrivande. Du berör mitt mammahjärta så djupt! Här hos dig får man både skratta och gråta. Kommer att sakna dig om du slutar. Kram från en annan fyrabarnsmamma.
Januari 22nd, 2010 kl. 21:36
Snälla snälla snälla snälla, fortstätt!
Januari 22nd, 2010 kl. 22:18
Du skriver så fint och det vore så tråkigt om du skulle sluta, jag har inte ens barn men när jag läser dina ord, din kärlek till dina barn kan man inte bli annat än lite sugen
du kanske ska ta en liten paus och se hur det känns innan du bestämmer dig för att sluta helt iallafall! jag hoppas för allt i världen att du blir kvar!
Januari 22nd, 2010 kl. 22:28
NEEEEEEEEEJJJJJJJJJ!!!!!!!!!!!!!
Januari 22nd, 2010 kl. 22:48
Följ ditt hjärta…..
Januari 23rd, 2010 kl. 10:21
Alltså!
)
Näje!
När lillasyster flyttat hemifrån (om det nu är hon som gör det sist) då kan du göra en paus och invänta barnbarnen (om dom inte redan kommit då). Men inte sluta heller, det går ju inte – vad ska jag då skratta himla gott åt, vad ska jag då läsa för att få torka en eller annan tår, vad ska jag då le igenkännande åt.
Ett eller annat inlägg i veckan kan jag gå med på att du skär ner till. Men sluta får du inte
Allvarlig skrivet så kommer jag att sakna dina ord om du avrundar och avslutar men finns inte tiden så finns inte tiden…
Januari 23rd, 2010 kl. 11:07
NEJ =(
Januari 23rd, 2010 kl. 13:09
Jag har följt din blogg under något års tid nu. Den är fantastisk!!!!!!!
Har stor förståelse för om du bestämmer dig för att sluta, MEEEN jag skulle sakna dig enormt.
Många kramar!!!!!!!!!!!!!
Januari 23rd, 2010 kl. 16:51
Kommer att sakna din blogg om du slutar, du skriver så härligt om grynen. Men om det börjar kännas motigt att skriva, så följ ditt hjärta! Bloggen ska vara något roligt för dig också, inte något du känner dig tvungen att skriva.
Januari 23rd, 2010 kl. 17:50
Åh nej!
jag älskar din blogg och ditt sätt att skriva, missar aldrig ett inlägg.
Du skulle saknas väldigt mycket, Kanske bara skära ner antalet inlägg om det känns tungt?
Stor kram hur du än gör
Januari 23rd, 2010 kl. 19:15
NEEEEEEEEEEEEEEEEEJJJJJJ!!! Det går jag inte med på!!!
Januari 23rd, 2010 kl. 20:01
Nej!! Det är inte alls dags! JAg har lust att läsa mycket mer! Jag behöver den här bloggen! Du skriver så vackert och får en att se det fina i stunden, livet med barn och karriär är inte alltid enkelt men jag får styrka av dig!!
Januari 23rd, 2010 kl. 20:48
Plötstligt uppkom en fråga av oerhört praktisk karaktär: Jag har för mig att du ksrivit om att ni har ett mjukt hopfällbart “badkar” som kan stå i duschen. Jag googlar ihjäl mig och hittar inte. Vad heter det, var köper man det, vad kostar det??!
/Mamma som ska köpa treårspresent till 5 februari…
Januari 23rd, 2010 kl. 20:53
NEJ! Jag skulle sakna dina kloka och vackra ord om dina gryn något enormt om du slutar med din blogg. Men naturligtvis ska du göra som du känner…
Januari 23rd, 2010 kl. 23:35
Åh nä, nu tänker du genast om vännen! Vad skulle jag göra utan din härliga blogg… då måste jag ju ringa och telefonterrorisera dig flera gånger i veckan istället… tänk på det du! ;-D Kram!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Januari 24th, 2010 kl. 11:52
Men då får vi ju inte reda på hur det blir sen…
Januari 24th, 2010 kl. 13:09
Du är så bra! Du ger engergi i vardagen. Dina inlägg är så roliga och klockrena.
Sluta inte!!!
Januari 24th, 2010 kl. 14:00
Skulle sakna bloggen om du slutade, men bloggande ska inte vara ett tvång, det ska vara roligt. Det är din blogg, du bestämmer!
Januari 24th, 2010 kl. 18:13
Åh vad tråkigt om du slutar blogga, hoppas alla kommentarer ger dej lite mer lust att forsätta ett tag till. Du är en pärla bland dom andra.
Januari 24th, 2010 kl. 20:16
Neeej,inte då!! Behöver din underbara blogg! Behöver skratten och din klokhet! Vill ju veta hur det går för dig och dina gryn……
Men samtidigt måste du följa ditt hjärta och göra det DU vill…
Januari 24th, 2010 kl. 20:59
Helt egoistiskt skriker jag som alla de andra: Neeeeeeeeeeeeeeeeeeej!
Men du skall vilja blogg, du ska vilja dela med dig, du ska vilja helt enkelt.
Om du ändå slutar och sedan börjar blogga någon annanstans kan du väl lägga ett litet spår, kanske på körsajten, så att vi hittar dig och Grynen.
Eller gör lite pengar på’t vetja: samla, lägg dit lite bilder och ge ut en bok. Pengarna till Grynen. Kram och hoppas du fortsätter!!!!
Januari 24th, 2010 kl. 22:18
Alla andra har redan sagt precis det jag tänker.
Du behöver följa Ditt hjärta.
Du ska känna att det ger energi att blogga.
Du skriver enkelt.
Du är rolig.
Du skriver kärleksfullare än någon annan.
Du får mig att minnas stunder som känns som pest, men som går att vända till något bra om man bara “vänder tanken”.
Jag läser varje dag.
Jag skulle sakna dig, grynen och orden.
Januari 25th, 2010 kl. 0:17
Snälla, fortsätt om du orkar.
Om det har blivit en börda så skriv poesi…och ge ut den i bokform!
Så den kan inhandlas och avnjutas i all evighet.
Det är så härligt att läsa dina vackra ord.
Tese
Januari 25th, 2010 kl. 0:19
Uj, vad jag skulle sakna dina rader… Älskar ditt sätt att skriva, jag med. Håller med alla andra som kommer att sakna dig…
Men du måste följa ditt hjärta… (Men om mitt ego får bestämma skriker jag “Stanna kvar!!!!”)
Kramar…
Januari 25th, 2010 kl. 19:21
Du måste, dom så många andra innan mig skrivit, följa ditt hjärta och göra det som känns rätt för dig. Om du väljer att sluta kommer jag sakna din blogg ofantligt mycket. Ditt vackra sätt att skriva, dina omsorgsfullt valda ord. Ditt sätt att låta mig som läsare och mamma till en trotsig dam på tre år med likadant temprament som lillasyster skratta igenkännande åt alla upptåg. Eller när jag får en klump i halsen då du beskriver din relatton med tonårsdottern eller…. Jag kan fortsätta räkna upp tillfällen som du på ett magiskt sätt skriver om. Din blogg behövs.
Januari 25th, 2010 kl. 23:28
Det finns nog inte så mycket att säga som inte redan har sagts men en röst till kanske gör skillnad, vem vet. Jag kommenterar ytterst sällan men läser varenda ord du skriver och jag gör det med stor glädje! Du har ett unikt uttryckssätt som verkligen tilltalar mig och det skulle bli oerhört tomt utan dig och dina Gryn men du ska givetvis göra det som känns bäst för dig, för er. Finns tiden och lusten skulle jag verkligen uppskatta att du fortsatte skriva, om än kanske i annan form!! Om inte så tackar jag allra ödmjukast för den tid jag har fått följa er.
Allt gott till dig och de dina.
Jenny
Januari 27th, 2010 kl. 16:05
Du är den av skribenterna här som ger mest av dig själv i texterna, vilket gör att jag förstår om du inte orkar, men det är också det som gör att du kommer att bli oerhört saknad.