Vissa dagar går det så himla bra. Som igår. Jag mådde inte ett dugg illa. Jag mådde jättebra. Jag drack kaffe i parken, njöt av solsken, lagade mat och åt med god aptit. Låg i soffan och trummade med fingrarna mot magen, kände efter rörelser. Somnade med huvudet i D’s armhåla och inte ens det framkallade något äckel.
Och så finns det andra dagar. Som idag. När jag vaknar i en pöl av dregel och kroppstemperatur på 140. Illamåendet pulserar i kroppen trots medicin. Jag kräks det som finns att kräkas och när det inte finns något mer att kräkas så kräks jag i alla fall. Jag orkar absolut ingenting. Att gå ut är en hel verksamhet som jag inte ens ger mig in i. En promenad till Ica är bara att glömma. Där luktar det, där stinker det, där rör sig människor för fort, där kan man inte kräkas.
Humöret tar hissen ner till källaren och jag tappar hoppet om att det här någonsin ska gå över. Det känns inte som om jag någonsin ska kunna må bra igen. Det tar aldrig slut det här. Det tar aldrig slut. Jag blir galen.
Imorgon kanske det är en sån där bra dag igen. Ikväll kanske det är en bra kväll. Om en timme kanske det är en mycket bättre timme än vad det är just nu.
I maj är det över. Tjo.
November 22nd, 2009 kl. 16:21
Hej din stackare!
Hoppas att du får en bra dag snart igen, varför inte redan i morgon?
Jag har läst din blogg sedan i somras någon gång, och gläds ofantligt med er (förutom det där med spyorna då
Men jag undrar en sak som säkert framgått men som jag missat. Vad jobbar du med? Eller pluggar du kanske? Är du sjukskriven nu?
Hoppas på SSS – snart slut på spyor!
November 22nd, 2009 kl. 16:42
Funderat nånting på ifall ditt illamående ibland kanske har med nått du äter?
Jag har sånt som jag inte kan äta, eller ens tänka på utan att spy upp allt som jag någonsin ätit.. Pasta, coca cola, te och kaffe är inte att tänka på.. Tur att jag hitta koffeinfritt Kamomill-te
November 22nd, 2009 kl. 16:50
Stor tröste kram. Hoppas du redan nu mår lite bättre. Pst. Jag kände rörelser i v16.
November 22nd, 2009 kl. 17:25
Hej Linda! Jag hoppas verkligen att du mår bättre snart. Jag hamnade på din blogg för några månader sen då jag har en nära vän som är gravid genom IVF. Hon har också mått väldigt illa, är nu i 6:e månaden och det har blivit bättre. Jag undrar lite över din arbetssituation? Är du sjukskriven? Min kompis blev sjukskriven på 25% utan problem, men det är ju många gravida som får fajtas med FK. Hoppas du inte är i den situationen! Önskar dig all lycka med fortsatta graviditeten och med pyret när han/hon (jag gissar på tjej ;o) kommer ut! Kram Frida
November 22nd, 2009 kl. 18:49
Det är precis samma för mig…igår var toppen och jag klarade mig till och med utan medicinen. Idag mår jag såå dåligt, kräks och det känns som om jag har bly som rinner i ådrorna. Men jag tänker att de bra dagarna kommer mer och mer ofta. Vår bebis ska komma 25 maj. Det är väl ungefär samtidigt som er?
November 22nd, 2009 kl. 19:09
Sushi Gari (inlagd ingefära). Smakar sisådär lagom äckligt så att man får plåga kroppen tillbaka, men hjälper oftast fruktansvärt bra mot illamåendet. Och om inte, så är det iaf j*vligt lättspytt… =)
November 22nd, 2009 kl. 20:23
Jobbigt jobbigt! Jag tycker att det suger valrossk*k att du, som fått kämpa så för att b l i gravid, dessutom får en så vidrig graviditet!! Orättvist! (Och hade jag bara haft kontakt med någon på våningen ovanför så hade jag tagit upp ditt fall och bett om rättvisa direkt!
)
PS. Vad jobbar du med, om man får fråga, kan du jobba alls nu mitt mellan alla kräkor?? Förlåt om jag är för nyfiken nu! DS
November 22nd, 2009 kl. 21:26
Åhhh jag lider så med dig.
När jag väntade första kräktes jag vid köttdisken.
I en plastpåse. Har fortfarande efter 8 år svårt att köpa kött. För jag tänker bara på det.
Jag jobbade då på ett åkeri som hade kyllager. Innan jag blev riktigt dålig när man fortfarande jobbade. På lagret hade vi bla ost. Så fort dörren till lagret öppnades kräktes jag. Fy.
Lider med dig.
Försöker med att säga att graviditeten är inte SÅ lång… Jag vet, man vill inte tro på det just då.
Kram
November 22nd, 2009 kl. 21:37
Förstår din frustration! Sen skulle jag skriva nåt käckt och uppmuntrande men kom inte på nåt
November 22nd, 2009 kl. 23:34
Naaaaa, jag lider med dig och jag vet att det inte finns någonting jag kan säga för att du ska må bättre. Det är urjobbigt jag vet (det är därför det är 8 år mellan mitt första och andra barn) Det är tur att du har en bra dag emellanåt att vila på.
Varma kramar
November 23rd, 2009 kl. 8:54
Bra att du passar på att njuta och tanka energi de dagar som är bra! Jag mådde inte illa under grav, men bebisen hade kolik och skrek oavbrutet mellan 17 och 02 de 16 första veckorna. Man tappar viljan att leva. Nu är han 20 veckor, ligger på golvet och skrattar lyckligt åt upptäckten av fötter. Bäst av allt; finns en fot på varje ben, en fot till varje hand! Vad vill jag säga? Stå ut! Inte som att du har ett val förstås, men det kommer att bli bättre och när Pyret ler mot dig kommer allt vara förlåtet.
November 23rd, 2009 kl. 10:44
Kämpa på Linda! Det GÅR över, lovar! Och sen kommer världens finaste bebis och allt det där illamåendet kommer kännas värt det, otroligt nog. Beundrar dig!
November 23rd, 2009 kl. 15:56
Åååå, din stackare! Jag önskar verkligen att du kunde få slippa må så dåligt nästan hela tiden… Du får försöka se fram emot maj, när Pyret kommer, även om det kanske känns enormt avlägset just nu. Själv börjar jag se slutet på nio månaders illamående och trötthet, men har god lust att vräka hyresgästen omedelbums (jag är i v. 37, då den är färdig nu). Styrkekramar!
November 23rd, 2009 kl. 20:52
Åh, känner igen mig så… Jag spydde sista gången i v.22. Känsligheten för lukter gick aldrig riktigt över. Kylskåpet var värst, trots att sambon städade och städade. Men det värsta späppte till slut men fan va jobbigt det var. Jag trodde jag skulle bli tokig. Men nu när hon är här och ropar mamma var det värt det…
November 24th, 2009 kl. 9:15
Hej Linda! Jag är också väldigt nyfiken på vad du jobbar med. Berätta!
November 24th, 2009 kl. 11:53
Jag är skribent. Jag tror det står på tusen ställen i den här bloggen vid det här laget.