Dagarna

I 9,5 år har jag jobbat i tidningshuset i Marieberg. Det är väldigt lång tid. Men i dag är den den sista dagen. (I alla fall för den här omgången.)

I morgon flyttar AlltomBarn-redaktionen till nya, coola lokaler på Kungstensgatan. Och jag är helt till mig ska ni veta! Stan, liksom. Helt ljuvligt ska det bli.

Jag tar gärna emot tips på prisvärda lunchrestauranger. Gärna med uteserveringar i söderläge.

Tittade på en massa gamla bilder hemma hos Alex och Amanda i går kväll. Jag älskar sånt!

Kolla vilken liten plutt min man var en gång.

En återkommande fråga från sonen de senaste dagarna:

“Vad händer när alla är döda?”

Inte om, utan när. Jag som inte ens visste att alla ska dö på samma gång. Bara så där.

Någon som har ett bra svar?

Storpotäten åldras med värdighet. Vägrar botox.

Sonen längtade efter bilen, dagis och brödrosten.

Dottern längtade efter gosedjuren och datorn.

När vi svängt in på vår gård och sonen klivit ut i kylan ställde han sig i en snöhög och sa:

“Att komma hem. Var det bästa. Eller jag menar. Det är skönt att komma hem.”

Nu sitter alla vid var sin dator och allt är precis som vanligt.

Sista dagen i solen. I morgon åker vi hem.

Då ska det bli ordning på bloggandet. (Men en halvtimmes internet blir det inte så mycket åstadkommet.)

Dottern: Kan Alex skriva böcker?

Jag: Ja. Det är hans första riktiga bok, det där.

Dottern: Jaha. Glömmer han aldrig mellanrummen?

Jag: Mellanrummen?

Dottern: Ja, mellanrummen mellan orden.

Jag: Nej, det glömmer han inte. Alex är bra på mellanrum.

Dottern: Vad bra.

“Dom gör såna där svanar. Av handdukar. För att vi ska skratta.”

Två poolare.

Havet. Där är det.

I morgon drar vi till Egypten. Tre av fyra familjemedlemmar har feber just nu. Inklusive jag. (Därav uteblivet bloggande i går.)

Nu dricker vi Kan Jang och hoppas att godheten ska segra.

Tyskungen har visst lagt ner sin blogg och istället dragit igång en ny sajt med bloggrecensioner, The Critics. Där hittade jag i dag följade guldkorn. Bloggaren Jacob Bengtsson låter sin karaktär Fredrik Jansson söka jobb. Det går så där.

Jag tror inte jag skrattat så mycket åt en skriven text sedan Se & Hörs tvåspaltiga ursäkt till Ulf Brunnberg hösten 2000.

Ansökan “Originalare”

Ansökan “Museivärd”

Ansökan “Utesäljare”

Ansökan “Butiksbiträde”

Ansökan “Ledare för skrivarcirkel”

Ansökan “Butikschef”

Sonja och stormen vill veta vad vi köper när vi storhandlar. Och vad vi inte köper. Okej.

Vi veckohandlar nästan varje helg numera. Exakt vad som hamnar i korgen är givetvis lite olika, men vad vi alltid vill ha hemma är ungefär följande:

Bröd, mellanmjölk, mellanfil, yoghurt, ost, fetaost, pasta, potatis, ris, ägg, falukorv, kycklingfiléer, kaviar, massor av frysta grönsaker (broccoli, ärter, bönor, wokgrönsaker…), krossade tomater, champinjoner på burk, köttfärs (när årets ranson av älgfärs är slut), fiskblock, glass, lax, matlagningsgrädde, cornflakes, lök, flytande margarin, smör, Lätta, morötter, soja, köttbullar, kryddor (oregano, timjan, rosmarin, curry, basilika, dragon…), frukt. (Färska grönsaker har vi i stort sett slutat köpa när vi storhandlar eftersom så mycket hinner bli dåligt och måste slängas. Sånt köper vi vart efter behov uppstår.)

Vad vi aldrig eller nästan aldrig köper: O’boy, kräm, kalaspuffar och liknande, fikabröd, saft och läsk.

På ÖoB: Städprodukter, schampo, hudkräm och liknande.

(I början av min storhandlingskarriär ägnade jag mig ganska mycket åt önskedrömmande medan jag irrade runt bland hyllorna. Kunde få span på någon jäkligt exotisk grönsak och plötsligt fick jag se mig själv, inför min inre syn, stå och tillaga denna grönsak på något charmigt Leila Lindholm-vis. Nu vet jag att självbedrägeri inte hör hemma på Willys. Alltså hamnar bara sånt som vi verkligen kommer att använda i kundvagnen.)

Hur handlar ni?

Vad hände? Hur hamnade jag här? Det är inte klokt egentligen.

Fattar ni hur stolt jag känner mig?

Jag hoppas nog på Ernman. Mandeln i diskogröten.

Jag vill ha schlagerfeber, så hög att man tvingas äta alvedon. Vad ska man annars göra den här tiden på året?

Men det går inget vidare.

Visst ska det bli kul med final i kväll, men något sjukdomstilltånd kommer jag inte att hamna i hur mycket jag än jobbar på det. Alla artisterna är duktiga på ungefär samma proffsiga, utslätade sätt. Jag håller inte på någon, jag tokstör mig inte på någon. (Snälla Christer Sjögren, kom tillbaka. Allt ät förlåtet!) EMD vinner nog, men jag bryr mig inte.

Hur hög schlagerfeber har ni? Och vem/vilka vinner?

Saker man kan hinna göra mellan 16 och 17.30 en fredagseftermiddag:

Hämta sonen på dagis, åka till skolan och hämta dottern, åka till Ängby torg och köpa födelsedagspresent, diskutera med dottern vad hon ska vara utklädd till på kalaset, åka tillbaka till skolan för att hämta en kvarglömd nalle som tagits med för dagens fritidstema, åka hem, komma överens om att dottern ska klä ut sig till katt, leta igenom all ren tvätt i tvättstugan efter en enfärgad svart tröja, vända ut och in på svart tröja med tryck och klippa bort tvättlapparna, klippa till en svans av lite fleecetyg och montera fast den på tröjan, måla ett kattansikte i dotterns fejs med ansiktsfärg, måla tio naglar svarta, bre två mackor, beordra påklädning av ytterkläder samt köra barn till kalas.

- Vem älskar jag?

- Mej.

- Mycket eller lite?

- Jättemycket.

- När då?

- Alltid.

Tre rätt av tre möjliga.

Det tittas en del på inredningsprogram hemma hos oss. Nya storfavoriten är “Arga snickaren” i kanal 5. Upplägget är helt genialiskt.

Familjer som kört fast i sin renovering får akuthjälp innan skilsmässan/självmordet är ett faktum. Kort och gott skulle man kunna säga att “Arga snickaren” reder upp där Timell-effekten skapat störst förödelse.

Och så särskilt arg är han inte, Anders Öfvergård. Han är mer en Doktor Phil i blåkläder som tvingar män med kontrollbehov att låta sina fruar använda motorsågen eller förklarar för frustrerade kvinnor hur trötta deras män är. Han lär äkta makar att hjälpas åt, att göra en sak i taget och att göra klart det man har påbörjat.

Om “Arga snickaren” skulle komma hem till oss skulle jag få en rejäl uppsträckning.

- Snälla människa, du bor i ett HUS, men du låtsas som om du inte har en källare. I källaren finns en PELLETSPANNA som du inte har en ANING om hur den fungerar. Vad tror du skulle hända om Niklas blir sjuk och hamnar på sjukhus? Jo, ni skulle FRYSA IHJÄL! Det HÄR måste vi ändra på.

Sedan skulle jag tvingas sota pannan, bära pelletssäckar genom garaget och förmodligen även lära mig hantera en borrmaskin.  När jag lärt mig min läxa skulle hela familjen få ta in på hotell. Dagen därpå skulle vi ha nya innertak, en öppen spis i vardagsrummet, ett nytt kök och nyslipade parkettgolv.

Han är välkommen precis vilken dag som helst.