Mitt liv efter manuslämningen är ett ganska soft liv kan jag meddela. Helt nya möjligheter har öppnat sig.
I helgen plockade jag exempelvis ner julgardinerna (ja, inte de i köket och vid matplatsen, men de med tomtar i vardagsrummet) och satte upp nya våriga. Hepp, liksom. Jag har klippt mig och varit ute och ätit och druckit drink på Gondolen. Jag har köpt kläder. Jag har suttit under en filt i soffan och tittat helt koncentrerat på Halv åtta hos mig.
Men framför allt; jag har sovit. Oj, oj. Att sova är mitt nya fritidsintresse. Att sova är det nya svarta. Finns det något bättre än att lägga sig klockan nio, somna som en sten, vakna strax efter midnatt och tycka att man sovit jättelänge samtidigt som man inser att man har hela natten kvar? Svar: Nej, det gör det faktiskt inte.
Men jag vet ju att det här är en tid som knappast varar för evigt. Snart kommer feedbacken från förlaget och från mina noga utvalda testpersoner och det ska bearbetas och redigeras och korras och… Jag säger lite som Kjell Bergqvists rollfigur i Sista sommaren när han kör över det där guppet flera gången med bilen: “Passa på att vara glada nu barn för man vet aldrig när det blir roligt nästa gång.”
Och man vet aldrig när man får sova igen.
Februari 9th, 2010 kl. 9:46
Du har tidigare tipsat om Söderfamiljen; livet på Söder – det vansinnigt roligaste på bloggen just nu! Vill bara tacka för det tipset! Och tala om att jag har sökt denne Mattias Nilsen i de register man inte kan gömma sig och – nej – han verkar inte finnas!
Februari 9th, 2010 kl. 13:05
Kika in i min blogg senare när jag orkat skriva om eländet så ska du få höra om icke-sovande. Och ett strömavbrott. Det blir en bra historia. Bara jag orkar skriva.
Februari 9th, 2010 kl. 13:31
På tal om att sova…
Inatt drömde jag något otroligt konstigt. Jag drömde att du och jag lekte som barn i ett rum, trots att vi var vuxna (logiken i drömmar, du vet) och att jag snurrade dig på en kontorstol. Jag blev helt speedad och snurrade dig fortare och fortare och skrek och skrattade hysteriskt tills du snurrade in i en vägg och blev sur. Du tyckte jag var knäpp och betedde mig som en barnunge. Jag vaknade strax efter det och skämdes något så otroligt för att jag blivit så speedad.
Tur det var en dröm.
Svar: Hahaha! Vad kan den drömmen betyda?! Väldigt roligt.
Februari 9th, 2010 kl. 16:35
Ett sånt gupp hade min farmor!
På vägen från Karlstad till sommarstugan om man åkte över Deje fanns en väg som alla hyvlar glömt. När hon tog sats och gasade på.. i minst 40 knyck så blev det “killimagen” i guppet.
Tack för minnet!
Februari 9th, 2010 kl. 18:10
Den bästa sommaren?
Februari 10th, 2010 kl. 9:00
Du har givit mig ett nytt fritidsintresse också!
Du tipsade för länge sedan om Wanes blogg (http://waynenilsson.blogspot.com/). Jag hittade ditt tips igår när jag gick igenom dina gamla inlägg och… “jisses amalia”!
Han är helt fantastisk. Mycket märklig hjärna som sagt, men också alldeles charmerande.
Bästa “glada-upp-tipset” när man känner sig hänging, ful, gammal och allmänt passé. För som Wane skriver:
” såvida man inte är äldst i hela världen så finns ingen anledning att gnälla om att man är gammal eftersom det alltid finns någon jävel som har det värre. ”
KARMA!