Tvillingbloggen

Arkiv för Februari, 2009

Frågestunden fortsätter.

Hur mycket kläder behöver man skaffa innan? Hur mycket kladdar de ner varje dag alltså =). 

Nu (vid 2,5 mån) byter våra killar kläder så gott som varje dag men som nyfödda bara ett par gånger i veckan. Vi hade omkring 10 bodies var till killarna i början (strl 45-50). Ett par byxor och nån lite tjockare tröja också. Men har man egen tvättmaskin kan man ju tvätta ofta och behöver inte så mycket kläder. Vi tvättade kläder i handfatet ibland, de torkar snabbt eftersom de är så små.

I dag har Alan och John strl 62 och det är nu det behövs ombyten! De kräks och dreglar mer än förut och en och annan nerbajsad pyjamas får man räkna med också…

Ett tips är att köpa mer av de större storlekarna för de växer ur de allra minsta kläderna fortare än man tror. Vi hann knappt använda det vi hade eftersom killarna växte så snabbt!

 

Veckans tvillingar!

Namn: Ruben och Ted.
Födda: 20060812, i vecka 40+0. Vägde 3,7 kg (Ted) och 3,1 kg (Ruben).
Bor: Lidingö.
Föräldrar: Christina och Thomas.
Syskon: Myra 6 år, Stella-Lee 8 år.

Kolla gärna in mamma Christinas blogg:

http://thefamilysajt.blogspot.com

Jag brukade springa runt på stan rätt ofta innan jag fick barn. Jag gillade pulsen och trodde nog att jag skulle bli en sån där häftig lattemorsa som hänger på trendiga caféer. Men sedan pojkarna kom har jag inte haft lust trängas på Drottninggatan utan föredrar istället familjevänliga köpcenter. Men det blir ju lite långtråkigt i längden så igår tog vi tunnelbanan in till city för första gången sedan killarna kom till världen.

Vi hade tänkt se spädbarnsutställningen ”NOLL TILL ETT” på Kulturhuset men när vi kom dit var det proppfullt utan plats för en endaste barnvagn till. Därför blev det en långpromenad istället, förbi slottet och genom gamla stan. Det var riktigt mysigt och vi kände oss litegrann som turister. När man får barn måste man liksom upptäcka stan på ett nytt sätt, lära sig var hissarna finns och ta sig igenom minimala dörröppningar. Men det gick rätt bra ändå och jag vågar mig nog in på egen hand när Mattias börjat jobba igen om ett par veckor.

Nån som har tips på rymligt lunchställe mitt i stan förresten? Kan ju vara bra att veta tills nästa gång.

Tack för era frågor! Här är den första:

En svår fråga kan jag förstå, men tror du det kan funka som ensamstående med tvillingar? Väntar själv nämligen tvillingar och blev lämnad i vecka 13 och är nu i vecka 19. Vet att jag måste klara det, men får höra från alla att de är omöjligt.

Först och främst: Stort gratis till två! Du har många fina stunder att se fram emot. Omöjligt tror jag absolut inte det är, tråkigt att folk i din närhet är så negativa. Du är den stora segraren här, att vara mamma till två är otroligt kul!

Men självklart är det en utmaning, och det finns stunder då man kan känna sig otillräcklig. Och hur det blir beror ju helt och hållet på barnen, alla är olika. Vi har haft tur och har två nöjda pojkar och min man har varit hemma sedan födseln så vi har gjort allt tillsammans. Men hjälpen kan ju lika gärna komma från en släkting eller vän. Därför tycker jag inte att du ska vara rädd att be om hjälp. Har du svårt att hitta någon vet jag att man kan annonsera efter en sk extramormor på nätet, som hjälper till att ta barnen på promenader och sånt. Det viktiga är att du får avlastning ibland och inte blir helt slutkörd. Sömn och mat är viktigt för spädbarn men precis lika viktigt för oss föräldrar!

Jag vet inte om du har funderat på hur du ska mata barnen? Jag var helt inställd på att amma men för mig fungerade det inte så bra. Det tog mycket tid och pojkarna blev inte mätta. Därför började vi mata dem med nappflaska och på så sätt blev mattiderna mer regelbundna och de sov bättre och längre. Så var inte rädd att testa det om det kommer kännas jobbigt med just amningen. Många tjatar om hur viktigt det är att man ammar sitt barn men det funkar helt enkelt inte för alla. Det gäller att hitta sitt eget sätt, den enklaste vägen.  Jag kommer skriva mer om hur jag matar om ett par dagar, så håll utkik.

Igen, stort gratis och stort lycka till. Det kommer som sagt bli jobbigt ibland men försök att behålla lugnet och tänk på att du har belönats med det finaste i världen. Hör gärna av dig och berätta hur det går.

Om det är någon ensamstående tvillingförälder som läser det här så kommentera gärna och ge tips. Min situation är ju helt annorlunda men hoppas jag var till nån hjälp i alla fall!

Mamman har en favoritstad. Gissa vilken? 

Nu blir det liten frågestund här på bloggen. Kanske någon därute som undrar över mitt liv som tvillingmamma?

Frågorna kan handla vad som helst. Graviditeten, förlossningen eller babybubblan! Fråga på bara, så ska jag börja svara senare i veckan.

Ställ din fråga här som kommentar eller maila mig på johanna.syren@expressen.se.

Fråga: Hur hindrar man nyhetsflödet på en kvällstidning? 

Svar: Rulla dit en tvillingvagn!

 

Så här såg det ut när jag besökte kollegorna på Expressen häromdagen:

Igår gjorde jag slag i saken och gick till frisören för första gången på evigheter!

Jag lämnade familjen i ett par timmar för att bläddra i skvallertidningar och prata vuxenspråk. Kul var det, men läskigt också. Ibland behöver man tid för sig själv, men jag undrar om jag någonsin kommer kunna slappna av igen? Plötsligt förstår jag mina föräldrar som alltid oroat sig så för mig.

Oro är ju lika med kärlek! Så gissa vem som småsprang hemåt när det var klippt och klart?

Och förresten, någon som tappat bort sin hund? Den ser ut så här:

Veckans tvillingar!

Namn: Kalle och Klara Böökari.

Födda: 20021116.

Bor: Bureå, 1,5 mil utanför Skellefteå.

Föräldrar: Anna och Pekka Böökari.

Syskon: Nilo 4 år, Nils 3 år, Vilmer 1,4 år, Susanna 22 år, Jimmy 21 år och Timo 17 år.

Så här skriver mamma Anna om sina små:

“Kalle och Klara bor i ett stort, rött hus med vita knutar i Vintervacka Bureå tillsammans med mamma, pappa och deras 3 småbröder. Kalle är äldst, hela 4 minuter äldre än Klara. Sina namn fick Kalle efter sin farfar och Klara var ett fint namn som passade ihop med Kalle. På BB ville många kalla dem Kalle och Kajsa. Kalle tränar taekwando och simning. Tycker om att vara med kompisar och spela dator/tvspel. Klara, å sin sida, simtränar också och tycker om kläder och mode. Hon tycker också om att leka med kompisar och småbröderna. De går sammanlagt halvtid på förskoleklass/fritids. Kalle och Klara poserar ibland som fotomodeller hos webbshopen Kotteshoppen.se. Just nu är de såååå stolta att de lärde sig åka slalom i helgen.”

När jag var gravid läste jag att man kan göra barnen musikintresserade genom att spela musik för dem när de ligger i magen. Tydligen kan de känna igen och digga låtar som de hörde när de plaskade runt därinne och det kan ha en lugnande effekt på dem när de känner sig ledsna.

Men handen på hjärtat, har det knepet verkligen funkat för nån?

Jag spelade samma låt (Bob Dylans ”I´m not there”) för gossarna  varje dag i ett par månaders tid men när de hör den ser de ut som två frågetecken och det har ingen lugnande effekt whatsoever.

Jag tror däremot att musiken har stor betydelse nu utanför magen och eftersom jag och maken hoppas att pojkarna blir musikaliska genier (!) går skivspelaren varm.

Nä nu ljög jag. Vi har ingen skivspelare, men att datorn går varm låter inte lika fräckt.

Baserat på Wordpress MU med modifierat tema Prisa